Jag kommer kort att förklara när preskription inträder när det kommer till ersättning från trafikförsäkringen för trafikskador; s k trafikskadeersättning. Detta är en vanligt förekommande fråga. Här gäller inte preskriptionslagens regler, utan särskilda sådana, vilket framgår av trafikskadelagen. Utan att gå in allt för mycket i detalj på vad som ändrats så kan det vara bra att känna till att preskriptionsreglerna ändrades den 1 januari 2015.
När inträffade skadan?
Det är av väsentlig betydelse när skadan inträffade. Om skadan inträffat före den 31 december 2014 måste du som skadelidande kontakta ditt försäkringsbolag senast tre år från det att du fått kännedom om att skadan kan göras gällande mot försäkringsbolaget och senast 10 år från det att skadan gav sig tillkänna. Att en skada har ”gett sig tillkänna” betyder att den har blivit märkbar för den drabbade. Om en skadeanmälan gjorts inom denna tid har du alltid sex månader på dig att agera från de att försäkringsbolaget tagit slutlig ställning i frågan.
- Kort om den treåriga preskriptionsfristen
Det är först från den dag du fått kännedom om att du kan göra en skadeanmälan som den treåriga preskriptionstiden börjar löpa. Det spelar därmed ingen roll om du gör en skadeanmälan efter 5 år om du kan visa att du precis fått kännedom om att exempelvis ett besvär är kopplat till trafikolyckan. Det är viktigt att tänka på att du inte kan hävda att du inte kände till bestämmelserna, eftersom detta inte utgör någon ursäktande omständighet. När preskription väl har inträtt har din rätt till ersättning förlorats.
- Kort om den tioåriga preskriptionsfristen
Den tioåriga preskriptionsfristen tar sikte på när en skada gett sig tillkänna. Skadan kan därmed ge sig tillkänna långt efter 10 år. Det finns praxis från HD som säger att preskriptionstiden inte kan börja löpa förrän en skada uppkommit (jfr NJA 2001 s. 695 II). Det saknar därmed relevans att beräkna preskriptionstiden från den dag skadan inträffade, utan från den dag när skadan gett sig tillkänna.
- Två olika preskriptionsregler
Det är inte helt enkelt att avgöra om preskription inträtt. Det krävs oftast en utredning kring detta. Det kan exempelvis vara så att det av dina journaler framgår när ett besvär som du sökt för gett sig tillkänna. Då börjar den tioåriga preskriptionsfristen att gälla. Du måste därmed agera om din rätt till trafikskadeersättning inte ska gå förlorad.
För att illustrera detta följer här två exempel:
Anta att person A råkade ut för en trafikolycka den 1 januari 2005. Den 1 januari 2020 blir A sjukskriven på grund av att det har uppkommit sviter efter denna trafikolycka, och drabbas av en inkomstförlust på grund av att sjukersättningen är lägre än. Här ser vi att det rör sig om en tid om 15 år sedan skadan inträffade. Preskription har emellertid inte inträtt, vilket man vid ett första antagande annars hade kunnat anta, utan preskriptionstiden börjar löpa från den dag då skadan gav sig tillkänna, d v s den 1 januari 2020.
Anta istället att det efter journalgenomgång, visar sig att A redan den 1 januari 2009 efter journalgenomgång genomgått en bedömning om sjukersättning till följd av trafikolyckan, men nekades sådan ersättning en kort tid därefter. Även om A inte drabbades av någon faktisk inkomstförlust 2009, så börjar den 10 åriga preskriptionsfristen att löpa från den 1 januari 2009. Skadan gav sig objektivt sett tillkänna redan den dagen. Även om A beviljades sjukersättning först från den 1 januari 2020 har preskription avseende trafikskadeersättning således inträtt.
Om skadan inträffat efter den 31 december 2014 är preskriptionstiden 10 år och då utgår man från skadehändelsen. Det räcker således att du gjort en skadeanmälan inom 10 år. Den treåriga preskriptionstiden har upphört, men däremot kvarstår sex månaders preskriptionstid från det att försäkringsbolaget tagit slutlig ställning i frågan.
Sammanfattning
Det är således inte helt enkelt att bedöma från vilket datum den tioåriga preskriptionsfristen börjar gälla. Det krävs att man går igenom de utredningsmaterial som finns för att göra en sådan bedömning.
Daniel Knezovic
Bitr. jurist