Ska du ge dig in i musikbranschen? – Några saker att tänka på

I dessa tider av teknik, som blir alltmer lättillgänglig för alla, och det går att ha en ”studio” hemma i sitt rum med bara en dator och en mikrofon, är det allt fler som visar upp sina talanger på t.ex. Youtube eller Soundcloud med flera liknande sidor och en och annan blir faktiskt upptäckt. Vi har också en mängd tv-program som Talang och Idol där många tar sina första steg in i det man kallar musikbranschen. Nedan kommer en enkel text om några saker man kan stöta på.

 

Vad är det man behöver tänka på?

 

Avtal

 

Många är bekanta med legenden om Robert Johnsson som gick från att vara en medioker musiker till ett riktigt bluesgeni på ingen tid. Legenden säger att han sålde sin själ till djävulen och uttrycket ”If you do a deal with the devil, don’t complain about the heat” kan inte bli mer sant.

 

Nu kanske det inte blir så dramatiskt men att inte förstå konsekvenserna av ett ingånget avtal kan få följder som du absolut inte räknat med. Så det första du måste tänka på är att inte bli så glad över att du blivit ”signad”, så att du skriver på vad som helst. Ta dig tid att läsa avtalen – be att få ta hem dem för att läsa i lugn och ro och är det något du inte förstår, fråga!

 

Det finns ingen särskild lag som reglerar musikavtalen utan det är den gamla hederliga avtalslagen som gäller och därmed också principen om ”Pacta sunt servanda – avtal ska hållas”. Har du ingått ett avtal kan du således inte utan konsekvenser avbryta detsamma om du finner att det inte är ett bra avtal.

 

Varför ska man då skriva avtal när det verkar så besvärligt?

Det är ju trots allt så att varje part vill skydda sig själv och genom att skriva ett avtal så kommer man överens om vissa saker. När avtalet är skrivet förlitar man sig på att var och en verkligen genomför det man har kommit överens om. Du vill vara säker på att få betalt och t.ex. skivbolaget vill vara säkra på att du levererar musik.

 

Nästa grundprincip att tänka på är att lära sig engelska, finns det inget annat man vill studera extra så ska man i vart fall fokusera på engelskan. Även om du klarar dig aldrig så bra med vardagsengelska och både kan beställa mat och fråga efter vägen så ska det mycket till för att förstå ett avtal på sisådär 5-6 sidor med juridisk text på engelska. Än en gång, det är viktigt att du själv förstår avtalen och inte bara lämnar det i en managers hand. Kom ihåg att du är din egen bästa vän oavsett vad människor omkring dig säger – så gör dig själv en tjänst – se till att förstå vad du skriver på.

 

Slutligen skulle jag råda alla som ska ge sig in i branschen att ansluta sig till STIM som företräder musikskaparna, SAMI – som företräder artisterna och musikerna eller båda beroende på ditt område. Du kan också engagera dig i t.ex. SKAP som är en intresseorganisation för Sveriges musikskapare. Lär dig så mycket som möjligt, kunskap är makt.

 

Vilka avtal kan bli aktuella då?

 

Inom musikbranschen finns det en uppsjö av olika avtal mellan olika parter och du kommer säkert att stöta på ett flertal av dem när du ger dig in i branschen. Ett tips är att ansluta sig till musikerförbundet där du kan få råd och hjälp men där du också kan finna ett flertal exempelmallar på olika avtal. De kan vara bra att jämföra med det du kanske själv sitter med och försöker förstå.

 

Nedan följer några få exempel på avtal och mycket kortfattad information vad det är för typ av avtal.

1. Artistavtal – Vanlig benämning på de avtal som sluts mellan skivbolag och artist (skivkontrakt) och gäller ofta medverkan vid inspelning av kommersiella fonogram, musikvideos etc.

2. Musikförlagsavtal – Ett avtal mellan upphovsperson (låtskrivare eller producent) och ett musikförlag

3. Licensavtal – avtal som sluts mellan skivbolag och artist om en viss prestation, här finns likheter med Artistavtalet men artisten eller upphovsmannen äger själv verket.

4. Managementavtal – Ett avtal mellan en artist och en upphovsperson och en manager eller ett managementbolag där managern representerar artisten i musikbranschen mot ersättning i form av en viss procent av artistens intäkter

5. Distributionsavtal – Artisten är ofta sitt eget skivbolag och äger därmed sina inspelningar, ansvarar för kostnader och sköter marknadsföringen. Skivbolaget blir mest en kanal för att distribuera inspelningarna till olika medier. I dagsläget handlar det ofta om digitala plattformar och tjänster

6. 360-avtal – Ett avtal som blir allt vanligare och sluts mellan artisten och bolag som är kombinerade skivbolag, musikförlag, bokningsbolag och mangementbolag

 

Observera att detta inte är någon uttömmande lista utan endast några få avtal som man kan stöta på, jag anser dock att dessa är de vanligaste. Var inte rädda för att ta hjälp eller ställa krav. Det kommer snarare få den andra parten att respektera dig.

 

 

Diana Saelöen
Advokat