En tredjelandsmedborgare som ska vistas i Sverige mer än tre månader ska som huvudregel ha uppehållstillstånd (2 kap. 5 § Utlänningslagen). Ska personen dessutom arbeta i Sverige krävs det arbetstillstånd (2 kap. 7 §).
Den 1 november 2023 infördes det nya kravet gällande att höja försörjningskravet för dem som ansöker om arbetstillstånd i Sverige. Det innebär att alla som ansöker om arbetstillstånd efter den 1 november behöver ha en månadslön på minst 27 360 kr för att erhålla arbetstillstånd i Sverige.
En förändring har därmed skett i 6 kap. 2 § där det framgår att arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal som gör det möjligt för den att uppnå en god försörjning. För att anses ha en god försörjning ska en arbetskraftsinvandrare ha en lön som uppgår till minst 80 % av medianlönen i Sverige, för närvarande 27 360 kr.
Hur såg det ut före förändringen?
Tidigare lydelse i 6 kap. 2 § uppställde ett krav på att: anställningen skulle vara möjlig att försörja sig på.
Bakgrunden till det tidigare försörjningskravet var att inkomsten skulle vara av en sådan storlek att personen inte behövde försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för att täcka sina kostnader för till exempel boende och uppehälle. Detta tidigare villkor innebar att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte fick vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal alternativt praxis inom det aktuella yrket.
Vad innebär förändringen?
Syftet med regeringens åtgärd är att minska lågkvalificerad arbetskraftsinvandring. Regeringen menar att dessa arbeten ska utföras av personer som redan bor i Sverige. Ett annat syfte med åtgärden är att bekämpa fusk och missbruk som regeringen menar är kopplat till arbetskraftsinvandring.
Några yrkesbranscher som drabbas av lagändringen är bland annat äldreomsorgen och servicebranschen. Detta är branscher som kontinuerligt skriker efter personal och inget tyder på en förbättring. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) kommer de som är över 80 år att öka med nästan 50 % fram till 2031. SKR menar därmed att antalet anställda inom äldreomsorgen behöver öka med 30 %. Hur regeringen avser att lösa den problematiken framkommer inte.
Vad anser jag?
Att frångå tidigare krav på att anställningsvillkoren inte ska vara sämre än kollektivavtal alternativt praxis inom yrket anser jag är felaktigt. Givetvis ska vi verka för att arbetskraftsinvandrare inte utnyttjas men att ha ett försörjningskrav som innebär en högre lön än vad flertalet kollektivavtal medger är enligt min åsikt inte skäligt. Flertalet fackförbund har haft invändningar mot lagförändringen med anledning av att lön i första hand ska ges i enlighet med kollektivavtal och den svenska modellen. Andra invändningar är även att en sådan förändring i försörjningskravet inte alls kommer att motverka det missbruk regeringen önskar att stävja. Att inte heller anse att kollektivavtalade löner är rimliga att försörja sig på torde även vara problematiskt då flertalet arbetstagare på arbetsmarknaden har en sådan lön. Som noterat kommer det höjda försörjningskravet troligen att generera negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen inom vissa yrken i Sverige. Huruvida problemet om arbetsbrist (som redan finns i flertalet yrkeskategorier) kommer att lösas framkommer inte av förarbetena.
Advokaterna och de biträdande juristerna på Advokatbyrån Limhamnsjuristen åtar sig migrationsrättsliga uppdrag.
– Biträdande jurist Louise Lewén Broberg
