Den 7 mars 2023 riktade advokatsamfundet allvarlig kritik mot Migrationsverket i frågan hur Migrationsverket respekterar det fria valet av biträde. När någon ansöker om asyl i Sverige har sökanden rätt att själv välja ett offentligt biträde som ska företräda personen i asylprocessen. Migrationsverket frågar den asylsökande i samband med den initiala ansökan om asyl om denne vill företrädas av ett specifikt biträde eller om Migrationsverket ska förordna någon från deras lista.
För att förordnas som biträde för en person som ansöker om asyl har Migrationsverket ställt upp vissa kriterier som måste vara uppfyllda innan ett visst biträde kan accepteras. Se Rättsligt ställningstagande. Kvalitetskrav på offentliga biträden – RS/021/2020 (version 2.0). Migrationsverket har ansvar för att ett biträde som förordnas är tillräckligt kompetent för uppdraget. Det är den som vill förordnas till offentligt biträde som ska visa att han eller hon är lämplig för uppdraget.
När Migrationsverket fattat beslut om att en viss jurist anses lämplig för att erhålla förordnande från Migrationsverket kan Migrationsverket inte utan godtagbara skäl avfärda ett biträde från förordnandelistan eller motsätta sig att ett visst biträde förordnas för den asylsökande.
I advokatsamfundets skrivelse till Migrationsverket framkommer det att Migrationsverket på olika sätt inte respekterat den asylsökandens rätt att själv få välja sitt biträde. Det framgår av uppgifter från ledamöter i advokatsamfundet att Migrationsverket försökt förhindra att ett visst biträde, som önskats av en asylsökande, inte skulle förordnas. Migrationsverket har bland annat i en skrivelse till en asylsökande skrivit att just det biträdet man valt har för många förordnanden och därför inte kommer ha tid för den sökanden. Migrationsverket har även egenmäktigt spärrat ett visst biträde från att ta emot nya förordnanden.
Migrationsverket har rätt att inte förordna ett visst biträde om biträdet anses vara olämpligt. Det ska dock finnas ett beslut om att ett visst biträde inte är lämpligt att förordna. I de aktuella fall som jag har refererat till ovan, har inga sådana beslut fattats av Migrationsverket och biträdena har inte heller kunnat värja sig mot Migrationsverkets agerande.
Migrationsverket har således utövat myndighetsutövning på ett felaktigt sätt som står i strid mot Migrationsverkets egna riktlinjer. Min förhoppning är att Migrationsverket gör en internutredning och för att klargöra vilken eller vilka tjänstemän som ligger bakom agerandet och säkerställer att liknande situationer inte uppkommer igen.
I början av min juristkarriär valde jag att gå ut offentligt och kritisera Migrationsverket och deras sätt att hantera biträdenas kostnadsräkningar. Min uppfattning var då att Migrationsverket begränsade vårt, de offentliga biträdenas, arbete genom att skära i våra kostnadsräkningar. För att vi biträden ska kunna följa våra advokatetiska regler och för att vår klient inte ska lida någon rättsförlust får vi ofta arbeta mer i ärendena än vad vi får betalt för (pro bono), och situationen har bara blivit värre. Det finns en allmän uppfattning i media om att vi jurister som arbetar med humanjuridik tar för mycket betalt för vårt arbete. Media har rapporterat om två jurister som på ett felaktigt sätt utnyttjat domstolens förtroende vad gäller de uppgifter som de lämnat angående sitt utförda arbete, och detta drabbar nu de jurister som debiterat korrekt i enlighet med det nedlagda arbetet. Om sanningen ska fram är det ofta så att vi inte får betalt för allt arbete vi lägger ner i våra ärenden.
I advokatsamfundets skrivelse riktas kritik mot Migrationsverkets sätt att hantera biträdenas kostnadsräkningar särskilt när det gäller hur lång tid det tagit att, tillsammans med tolk, läsa upp asylprotokoll för klienten. Om Migrationsverket anser att det tagit för lång tid skär de i kostnadsräkningen avseende nerlagt arbete samt avseende tolkutlägget, och ofta helt utan motivering.
Under de år som jag arbetat med migrationsrätt, snart 13 år, kan jag säga att om jag tyckte att situationen för oss biträden var dålig då, så har situationen blivit än värre nu.
Om situationen inte förändras och Migrationsverket fortsätter att godtyckligt skära i biträdenas kostnadsräkningar kommer kvalitén på vilka biträden som kommer att ställa sina tjänster till förfogande för de asylansökande att sjunka.
Efter att ha tagit del av advokatsamfundets skrivelse funderar jag starkt på att helt sluta arbeta med migrationsrätt. Inte för att jag inte känner att jag behövs, men kan jag verkligen inte godta det sätt som jag som biträde bemöts av Migrationsverket. Någonstans får man ta ställning till om man ska vara en del i ett system som håller på att fallera eller om man ska agera.
– Advokat Canela Skyfacos
