För någon vecka sedan kunde man i diverse tidningar läsa en artikel med rubriken ”Familjehemsföräldrarna/vårdnadshavare får inte adoptera utvisningshotade Lisa*”. Jag läste några artiklar och kände att det var en riktigt tråkig historia. Min juristnyfikenhet väcktes och jag började därefter även gräva efter domar från tingsrätten och hovrätten. Denna blogg kommer att vara en genomgång av den aktuella lagstiftningen kring adoption och domstolens resonemang i detta fall. Jag kommer alltså inte att beröra den migrationsrättsliga aspekten av denna fråga. Det är också viktigt att poängtera att frågan kring adoption och den processen skiljer sig oerhört från den migrationsrättsliga processen. Det är tingsrätten (och därefter hovrätten som överinstans) som dömer i adoptionsfrågan medan Migrationsverket (och migrationsdomstolen som överinstans) som beslutar gällande uppehållstillstånd. Det är två parallella processer som kan pågå samtidigt och påverka varandra, men det är två olika instanser som behandlar två skilda frågor.
För den som har missat ”fallet Lisa” är det lämpligt med en kortare sammanfattning och en tidslinje.
Lisa föddes i Sverige i december 2014. Hon har bott hos makarna Ström under flera kortare perioder från och med år 2016. Sedan februari 2020 har Lisa haft sitt stadigvarande boende hos makarna Ström*. Mellan år 2020 till 2021 har Lisas biologiska mamma Frida* bott i familjehemmet tillsammans med Lisa. De perioder som Lisa inte har bott hos makarna, mellan 2016 och 2020, har hon bott tillsammans med sin mamma Frida eller hennes närmast anhöriga. I september 2021 placerades Lisa ensam hos makarna Ström och vårdnaden om Lisa överflyttades till dem i mars 2023. Sedan september 2021 har Lisa haft ett regelbundet umgänge med sin mamma Frida. Lisa har alltså under hela sin uppväxt antingen bott tillsammans med sin mamma Frida eller i vart fall haft regelbundna och omfattande umgängen med henne.
Hur ser lagstiftningen ut?
Enligt föräldrabalken får ett barn adopteras endast om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt. Vid alla frågor som rör adoption av ett barn ska barnets bästa ges störst vikt. Den som adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Det innebär att det rättsliga förhållandet till de tidigare föräldrarna helt upphör.
Vilken bedömning gör domstolarna angående makarna Ströms ansökan om adoption av Lisa?
Hovrätten konstaterar att mamma Frida och dotter Lisa har levt tillsammans under stora delar av Lisas uppväxt, att Lisa har uppfostrats av sin mamma och haft regelbundna umgängen med mamman. Mamma Frida har medgett adoption men uttryckt en önskan om att även i framtiden ha kontakt och umgänge med dottern Lisa. Hovrätten finner att mamma Frida har varit Lisas viktigaste anknytningsperson och att det är hon som har haft det huvudsakliga vårdnads- och fostranansvaret för Lisa. De finner att det inte kan uteslutas att en återförening mellan mamma Frida och dotter Lisa kan komma att ske samt att den tid som Lisa bott ensam hos makarna Ström har varit förhållandevis kort. Vårdnadsansvaret som makarna Ström har haft för Lisa har dessutom uppgått till knappt ett år.
Hovrätten lyfter att även om det ur ett kortsiktigt perspektiv kan framstå som att en adoption är till Lisas bästa, kan en adoption få icke överblickbara negativa konsekvenser för henne. T. ex. riskerar en adoption att på sikt leda till att Lisas rätt till sin etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund tas ifrån henne om adoption beviljas, vilket i sin tur kan leda till känslor av rotlöshet. Med beaktande av de rättsliga effekterna som en adoption får, innebär det en risk för att mamma Frida helt utesluts ur Lisas liv om adoption beviljas.
Sammantaget gör både tingsrätten och hovrätten bedömningen att en adoption under nu aktuella förhållanden inte är lämplig och avslår ansökan om adoption.
Egna reflektioner
Utifrån regleringen och lagstiftningen som tillämpas i Sverige, där barnets bästa ska sättas i främsta rummet och ges störst vikt kan jag endast instämma i domstolens bedömning om vad som är lämpligt gällande adoptionen av Lisa. Oaktat hur god kontakt och fin relation hon har med makarna Ström, har hon en mamma som hon har en nära och god relation till också, som är hennes främsta anknytningsperson och som har varit närvarande och delaktig under hela hennes liv. De rättsliga effekterna av en adoption skulle innebära en risk för att mamma och dotter inte har några juridiska band till varandra, inte har rätt till umgänge eller delaktighet och på så vis riskera att helt uteslutas ur varandras liv.
Det är däremot oerhört tråkigt om Lisa utvisas ur Sverige. Det ett barn som föddes och har vuxit upp i Sverige och har stark anknytning till landet. Jag har förståelse för att makarna Ström ansökte om adoption som ett försök att behålla Lisa i Sverige i stället för att hon utvisas.
Har du frågor kring adoption eller migrationsrätt är du välkommen att kontakta oss på Advokatbyrån Limhamnsjuristen.
*Personerna heter egentligen något annat
– Advokat Lea Rovinski
