I samband med en separation eller skilsmässa är det föräldrarnas ansvar att ordna det så bra som möjligt för gemensamma barn. Av föräldrabalken framgår att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut gällande vårdnad, boende och umgänge. Hänsyn ska alltid tas till barnets vilja utifrån en bedömning av barnets ålder och mognad. Utgångspunkten är att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad om barnet, om det inte är uppenbart att det strider mot barnets bästa.
Om föräldrarna inte själva kan komma överens om barns vårdnad, boende och rätt till umgänge kan de kontakta familjerätten, som är en del av socialtjänsten, i barnets kommun och med hjälp av familjerätten försöka nå en överenskommelse. Lagstiftarens intention är att undvika att vårdnadstvister hamnar i domstol. Behöver föräldrarna hjälp ska de därför i första hand vända sig till familjerätten i barnets kommun och boka tid för samarbetssamtal eller informationssamtal.
Vad är samarbetssamtal?
Samarbetssamtal är strukturerade samtal under sakkunnig ledning tillsammans med föräldrar som är oeniga om hur de ska lösa frågor kring vårdnad, boende eller rätt till umgänge samt frågor som rör barnets försörjning. Samtal kan ske i samband med en separation, efter en separation eller mellan föräldrar som aldrig har levt tillsammans.
Samarbetssamtal är frivilliga, kostnadsfria och sker under sekretess. Det är kommunens ansvar att tillhandahålla samtalen. Det finns inte någon särskild bestämmelse om vilken kommun som ska åta sig ett samarbetssamtal när föräldrar bor i olika kommuner, men i regel brukar det bli den kommun där barnet är boende.
En eller två familjesekreterare leder samarbetssamtalet och försöker att tillsammans med föräldrar hitta en bra lösning som båda föräldrar kan acceptera. En viktig förutsättning för att samarbetssamtal ska kunna äga rum är att båda föräldrar vill delta vid samtalen. Vill inte den ena föräldern delta saknas därmed förutsättning för att hålla samarbetssamtal.
Vem kan begära samarbetssamtal?
Båda föräldrar kan tillsammans begära samarbetssamtal. Kommunen har en skyldighet att se till att sådant samtal kommer till stånd. Om endast en förälder begär samtal, ska kommunen verka för att den andra föräldern medverkar till samtal, under förutsättning att samarbetssamtal bedöms vara till barnets bästa. Socialnämnden kan exempelvis kontakta den andra föräldern och lämna information om samarbetssamtal. Ibland kan det även vara bättre att information om samarbetssamtal kommer direkt från en samarbetssamtalsledare.
Om båda föräldrarna godtar att inleda samarbetssamtal bör dessa inledas så snart som möjligt och alltid inom två veckor från det att föräldrarna kontaktar socialnämnden. Samarbetssamtal sträcker sig i regel flera månader framåt.
Om samtalen inte leder framåt och det bedöms att föräldrarna inte kan komma överens med hjälp av samarbetssamtal, informeras föräldrarna om detta och samtalen avslutas. Föräldrarna informeras därefter om möjligheter till hjälp i annan form. Många gånger blir nästa steg att inleda en vårdnadstvist och vända sig till tingsrätten.
Vad är informationssamtal?
Den 1 mars 2022 infördes krav på att den förälder som avser att inleda en tvist om vårdnad, boende och umgänge, innan ansökan om stämning inges till tingsrätten, deltar i informationssamtal. Kommunen där barnet är folkbokfört är ansvarig för att dessa samtal genomförs. För att boka in informationssamtal behöver föräldern ringa till familjerätten i barnets kommun. Familjerätten ska hålla informationssamtal så snart som möjligt och senast fyra veckor från det att en förälder har begärt samtalet.
Samtalen ska innehålla relevant information som syftar till att föräldrarna ska hitta en lösning som är bäst för barnet. Den samtalsledare som håller i informationssamtalet ska ge föräldrar upplysningar om den rättsliga regleringen, vad en domstolsprocess kan åstadkomma, hur den kan påverka barnet och vilka alternativa stödinsatser som finns, exempelvis samarbetssamtal. Har föräldrarna inte varit på samarbetssamtal kan dessa inledas även efter informationssamtalet.
Föräldrarna kan genomföra informationssamtal gemensamt eller enskilt. Det finns situationer då samtalen inte kan genomföras gemensamt. Exempelvis om den ena föräldern har ett pågående missbruk, om det har förekommit våld eller psykisk ohälsa under relationen och om en förälder lever under skydd. I vissa fall är den ena föräldern inte heller boende i Sverige.
Varför informationssamtal?
Syftet med informationssamtal är att föräldrarna genom erhållen information ska fundera ett ”extra varv” innan de väljer att gå vidare med en domstolsprocess. Viktig uppgift för samtalsledare är att beskriva hur en process i domstol går till och att det kan ta lång tid innan frågan är slutligt avgjord. Samtalsledaren lämnar information kring kostnader för juridiskt ombud och vilken ekonomisk hjälp som finns att tillgå i form av rättshjälp och rättsskydd. Föräldrarna ska också få information om att domstolens utgångspunkt är barnets bästa. Samtalsledaren ska även berätta om andra stödåtgärder som föräldrarna kan ta hjälp av, t ex frivilliga stöd i öppenvården, stöd i föräldrarollen eller särskilda samtal för barn som har upplevt våld i familjen.
Efter samtalet skriver samtalsledaren ut ett intyg om att föräldern eller föräldrarna har varit med på informationssamtal. Det är först efter att föräldern har genomfört informationssamtal och fått intyg som man kan ansöka om stämning vid tingsrätten. Om föräldern inte kan visa ett intyg på genomfört informationssamtal kommer tingsrätten att avvisa förälderns talan.
Sammanfattning
I tvister om vårdnad, boende och umgänge är målsättningen att föräldrarna så tidigt som möjligt ska komma överens om vad som är bäst för barnet. I regel är det föräldrarna själva som känner sitt barn bäst och således även vad som är bäst för det. Förhoppningen är att föräldrarna med hjälp av socialsekreterare genom samarbetssamtal ska nå en överenskommelse och samförståndslösning utan att vända sig till ett ombud och inleda en tvist. Det är tyvärr inte alltid förutsättningarna för samarbetssamtal eller en samförståndslösning finns och föräldrarna blir då tvungna att gå vidare och ansöka om stämning vid tingsrätten.
Den nya regleringen kring informationssamtal har enligt min uppfattning gjort det svårare för föräldrar som behöver snabba åtgärder att ansöka om stämning mot den andra föräldern. Enligt undersökningar har antalet tvister som väckts vid domstol minskat sedan informationssamtal infördes. Om anledningen till färre domstolstvister är för att föräldrarna hittat andra sätt att komma överens på, är detta givetvis positivt men anledningen kan även vara att det upplevs som för krångligt med alla samtal som behöver bokas in och genomföras innan ”någonting händer”.
Kan du som förälder, trots genomfört informationssamtal eller samarbetssamtal, inte komma överens med den andra föräldern, är du välkommen att kontakta oss för vidare hjälp i en rättsprocess.
– Biträdande jurist Lea Rovinski
