Min väninna fyllde nyss 50 år och undrade om det var något särskilt hon behövde veta inför denna milstolpe. – ”Ta hand om din kropp!, svarade jag. Den blir nämligen förvånansvärt snabbt sämre om du inte tränar den regelbundet. Kör annars på som vanligt!” När festen lagt sig funderade jag vidare. Vad då som vanligt? Man förändras faktiskt hela livet. Jag vill därför dela med mig av några reflektioner om vilken roll juridiken och vi jurister kan ha just till frågor relaterade till ålder och ålderism.
Familjelivet
Numera märks det att äldre är mer vitala och ”spralliga” än våra förfäder. Det är inte sällan man hör talas om både vigslar och skilsmässor som rör 70-80-åringar! Rätten att bilda familj har ingen övre åldersgräns i internationell rätt, och faktiskt inte längre i svensk rätt, men för någon tid sedan publicerades en dom genom vilken Kammarrätten i Jönköping (Mål nr 606-24, 240917) nekade ett par adoption på grund av parets ålder. Kvinnan var 48 år och mannen 55 år.
Av 6 kap. 12 § socialtjänstlagen framgår bl.a. att Socialtjänsten får medge adoption av ett barn med hemvist utomlands om sökanden är lämpad att adoptera. Socialnämnden ska göra en samlad bedömning och särskilt beaktas sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd, sökandens personliga egenskaper och sociala nätverk, ålder och hälsotillstånd samt stabiliteten i relationen, om medgivande söks av makar eller sambor. I detta mål var det ostridigt att paret hade många goda egenskaper som skulle göra dem till bra föräldrar. De hade en stabil och trygg relation och en god ekonomisk situation. De hade varit gifta i 20 år. Deras åldrar var dock en viktig faktor att beakta vid den samlade bedömningen. Bortsett från åldern hade socialnämnden inte framfört några omständigheter som kunde tillmätas avgörande betydelse för parets lämplighet. Kammarrätten jämförde dock med tidigare åldersgräns på 42 år och gjorde bedömningen att parets ålder var så hög att det fanns behov av kompensatoriska faktorer såsom särskild kunskap om barn eller exceptionellt stort och stöttande nätverk. Trots att det berörda landet inte ställde sådana krav. Paret bedömdes inte uppfylla kraven och därför ansågs de olämpliga som adoptivföräldrar.
Jag tycker personligen att Kammarrättens resonemang är tvivelaktigt då kvinnor i Sverige idag föder egna barn i femtioårsåldern. Och då ställs ju inte krav på kompensatoriska faktorer. Medellivslängden i Sverige var år 2023 81,6 år för män och 84,9 år för kvinnor (källa: SCB). Om paret som önskade adoptera ett barn fått sin ansökan beviljad hade deras barn varit drygt 30 år gammalt när de nått nämnda medellivslängdsåldrar. Sett ur det perspektivet kan man tycka att rätten lagt överdrivet mycket betydelse på parets ålder. Paret hade ju till och med haft möjlighet att bli mor- eller farföräldrar!
Jag hoppas därför att domen överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen för att genom processföring få ett prejudikat om hur en sammantagen bedömning ska göras i liknande ärenden och ur ett perspektiv som såväl beaktar barnets bästa som äldres rätt till frihet från diskriminering. [1]
Arbetslivet
Regeringen har höjt pensionsåldern så vi vet redan att äldre kommer att utgöra en växande del av den samlade arbetskraften, som alltså nu spänner över flera generationer (jag räknar de mellan 16-76 år). Vem tänker på vilka konsekvenser det bär med sig med förlängt arbetsliv? Vilket stöd kommer det att finnas för makar till äldre som fortsätter att arbeta? Kammarrätten i Sundsvall (Mål nr 1651-24) meddelade nyligen att hemtjänst och avlösning är tillräckligt stöd för en make som kände stark ångest när makan var utanför hemmet. Kommer det att finnas vård av sjuk partner liksom det finns vård av sjukt barn? Hur leder man arbetsplatser med så många åldersgrupper i personalen och som arbetar under så många olika förutsättningar? Det här kan vara en grogrund för konflikter och riskerar att driva uteslutning och diskriminering.
Redan rapporteras om ökande antal arbetsmiljöutredningar som beställs av arbetsgivare och som inte sällan vill ”hitta anledningar” att göra sig av med äldre medarbetare. Man kan då fråga sig till viken grad arbetstagarna i olika åldrar ska anpassa sig till arbetsgivarnas förväntningar och vilka krav på anpassningar till arbetstagarna förutsättningar som arbetsgivarna ska ha. I Storbritannien och Spanien läggs numera ansvar på arbetsgivare att exempelvis arbeta in arbetssätt som tar hänsyn till kvinnor i klimakteriet.
Om du känner dig utsatt och har drabbats av en konflikt med din arbetsgivare som innebär att du känner dig otrygg eller felaktigt behandlad, kan du vara utsatt för åldersdiskriminering eller brott mot arbetsrätten.
Äldres mänskliga rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheter uppmanar regeringen att delta i och prioritera arbetet med internationell reglering om äldres rättigheter. Just nu fokuserar institutet på äldres rättigheter inom äldrevården (se Rapporten ”Hemma är någon annanstans”, som lanserades den 2 oktober 2024). Relevant läsning som lyfter utkrävandet av rättigheter finns bl.a. på sid 32-33.
Det finns en hel del för oss jurister att stödja enskilda med i utkrävandet av rättigheter inom äldrevården och i kontakter med tillsynsmyndigheter såsom Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Hur gamla kan vi bli egentligen?
På SVT Play finns ett avsnitt av Utrikesbyrån om forskningen om att vi ska kunna undvika åldrande och död i framtiden. Man hisnar av tanken att alla människor kommer att kunna leva tills de råkar ut för en olycka och inte av sjukdom eller ålderdom. Vad kommer det att innebära? Det kan vi bara spekulera kring. Men det ligger långt fram i tiden.
I väntan på detta (skrämmande eller spännande?) framtidsscenario behöver vi proaktivt hantera de problem som kan uppstå här och nu. Vi jurister kan dra vårt strå till stacken genom att vara juridiska stöd i utkrävandet av rättigheter enligt svensk och internationell rätt. Vi på Advokatbyrån Limhamnsjuristen AB är redo att processföra åldersrelaterade ärenden. Boka gärna en konsultation så vi får hjälpa dig!
Pernilla Berlin
Biträdande jurist
[1] Den 2 oktober 2024 föreslog regeringens utredare att förbjuda internationella adoptioner. Men det är en annan fråga för en annan blogg.
