I Sverige har vi vittnesplikt, vilket innebär att man som huvudregel är skyldig att vittna i brottmål. Tyvärr är många rädda för att vittna och rädda för att berätta om att man har bevittnat ett brott eller om man kan bidra till att ett brott klaras upp och en misstänkt person döms för brottet. Orsakerna till denna rädsla kan vara många, men det vanliga är väl rädsla för risk för repressalier av olika slag.
Det finns vittnesskydd, men det diskuteras om detta vittnesskydd är tillräckligt för att skydda vittnen. Dessutom kan det många gånger innebära väldigt ingripande åtgärder för den som ska skyddas, t ex att byta bostadsort, få skyddad identitet osv.
Det har nu framförts möjligheten att införa ett system med anonyma vittnen. Det största invändningen mot detta är en försämrad rättssäkerhet för den som är misstänkt. Det blir väldigt mycket svårare att försvara sig och bemöta ett vittne om den tilltalade inte vet vem vittnet är.
En tilltalad (misstänkt) har enligt Europakonventionen rätt till en rättvis (och rättssäker) rättegång.
I artikel 6.3 (d) stadgas det att en tilltalad ska ha samma möjligheter att höra ett vittne som åklagaren. Den tilltalade ska alltså ges möjlighet att ställa frågor till vittnet för att en rättegång ska betraktas som rättvis. Detta omöjliggörs om man använder sig av anonyma vittnen.
Europadomstolen har dock i vissa fall tillåtit anonyma vittnen, men med vissa villkor;
- Det måste föreligga en hotbild mot den som ska vittna.
- Den anonyma bevisningen får inte helt eller delvis resultera i en fällande dom. Den tilltalade ska alltså inte kunna dömas enbart på anonyma vittnesmål. Inte heller ska det anonyma vittnesmålet vara avgörande för att den misstänkte döms för brottet.
Det är alltså ett väldigt restriktivt synsätt som ställs upp och domstolen menar att anonyma vitten ska användas med yttersta försiktighet. Det får alltså absolut inte vara något som används slentrianmässigt.
Det finns några länder i Europa som tillåter anonyma vittnen, med de villkor som Europadomstolen ställer upp. Dessa länder är bl a Norge, Danmark, Finland samt Nederländerna. De länder som har anonyma vittnen använder det mycket sällan och det är inte uteslutet att ett system om anonyma vittnen bara kan komma att få marginella effekter.
I Sverige är det rättegångsbalken (RB) som anger reglerna för hur en rättegång ska bedrivas. Grundläggande är att processen ska vara rättssäker och det finns ett antal principer som ska vara uppfyllda;
- Omedelbarhetsprincipen, som återfinns i 35 kap. 8 §, innebär att domen bara får grundas på vad som förekommit vid förhandlingen (om inte målet avgörs utan huvudförhandling) och det är bara de domare som varit med på hela förhandlingen som får besluta.
- Offentlighetsprincipen, som också ingår i en av våra grundlagar i 2 kap. 11 § 2.st RF, men också i 5 kap. 1 § 1 st RB, innebär att i princip alla förhandlingar i svensk domstol är offentliga och att allmänheten ska kunna sitta och lyssna på rättegången. Det finns vissa undantag från detta, men då måste domstolen fatta beslut om att förhandlingen av sekretesskäl ska hållas “inom stängda dörrar”, som det heter.
- Muntlighetsprincipen hittar vi i 46 kap. 5 § i RB och där står att en huvudförhandling som huvudregel ska vara muntlig. Allt som ska ligga till grund för domstolens bedömning ska alltså framföras muntligen vid huvudförhandlingen. Även de viktigaste delarna av den skriftliga bevisningen ska framföras muntligen vid huvudförhandlingen.
- Koncentrationsprincipen i 46 kap. 11 § RB anger att all bevisning i sak presenteras inför rätten under en koncentrerad huvudförhandling. Det innebär också att den ska genomföras utan onödiga uppehåll och så långt som möjligt i ett sammanhang. Det får alltså inte gå för lång tid mellan rättegångsdagarna, om de är flera.
I Sverige är det f n förbjudet med anonyma vittnen. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska lämna förslag på ett system med anonyma vittnen. Syftet är att komma till rätta med den s k tystnadskulturen, dvs att vittnen inte vågar vittna i mål om t ex gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Utredare är riksmarskalk Fredrik Wersäll, tidigare justitieråd och hovrättspresident.
Den 30 oktober 2023 lämnades ett delbetänkande från utredaren. Utredningen föreslår, helt enligt regeringens direktiv, att anonyma vittnen ska tillåtas som bevis i en huvudförhandling i brottmål. Möjligheten till att vittna anonymt kommer, enligt förslaget, att finnas både under förundersökningen och vid rättegången i mål som gäller allvarlig brottslighet och där det finns en påtaglig risk för att ett vittne eller dess närstående utsätts för något allvarligt brott om han eller hon vittnar i målet.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2025. Förslaget ska nu gå ut på remiss.
Utredningen ska fortsätta sitt arbete och bland annat se över kronvittnessystemet och möjligheten att använda inspelade förhör under en förundersökning som bevis i domstol. Utredningens slutbetänkande ska lämnas i oktober 2024.
Det finns många kritiker mot förslaget om att införa möjligheten att använda anonyma vittnen.
Justitierådet Stefan Johansson, en tidigare utredare (En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring, SOU 2021:35), har i sitt slutbetänkande sagt nej till att införa anonyma vittnen. Utredningen menade att de skäl som talar mot att införa en reglering som ger möjlighet för vittnen att lämna sina uppgifter anonymt är starkare än de skäl som talar för en sådan reglering.
Advokatsamfundet har vid upprepade tillfällen varnat för ett system med anonyma vittnen och pekat på riskerna vad gäller rättssäkerheten och den misstänktes rätt till en rättvis rättegång. Vidare kommer vittnesuppgifter från anonyma vittnen att få ett mycket lågt bevisvärde.
Så de frågor vi bör ställa oss är;
– Behöver Sverige införa ett system med anonyma vittnen, vilket då ska ske på de villkor som Europadomstolen ställer upp?
– Hur kommer ett system med anonyma vittnen att påverka rättssäkerheten för den misstänkte?
– I vilken utsträckning kommer man kunna använda sig av anonyma vittnen?
– Vilken effekt kommer det att få att man i undantagsfall och med speciella villkor kan använda anonyma vitten?
– Kommer fler brott att klaras upp, eller blir det bara en marginell effekt för de brottsbekämpande myndigheterna?
Min personliga åsikt är att det skulle vara olyckligt att införa ett system med anonyma vittnen. Det är viktigt att vi upprätthåller en hög rättssäkerhet genom hela rättsprocessen, inte minst i domstolarna. Eftersom det kommer att ställas upp stränga villkor för att kunna använda anonyma vittnen blir effekten kanske så marginell att det bara blir en s k skrivbordsprodukt.
Om man är misstänkt för brott, oavsett vilket, så ska man kunna försvara sig mot den bevisning som åklagaren lägger fram. Anonyma vittnen är svårt att försvara sig mot. Varför vill vittnet var anonymt? Vem är vittnen? Finns det personliga kopplingar av annat slag som göra att vittnet vill bidra till en fällande dom? Vittnet kan ha lämnat sina uppgifter på grund av egna intressen, t.ex. hämndmotiv eller ekonomiska intressen
Att införa anonyma vittnen är varken effektivt eller rättssäkert. Personligen anser jag att, i stället för att införa ett system med anonyma vittnen, så borde vittnesskyddet förstärkas. . Med det sagt är det självklart också viktigt att staten erbjuder vittnen det skydd de behöver, vilket idag är ett dilemma. Detta kanske kan komma att få en egen blogg längre fram.
Advokaterna på Advokatbyrån Limhamnsjuristen åtar sig uppdrag som offentlig försvarare och samtliga jurister tar uppdrag som målsägandebiträde.
– Advokat Ewa Wressmark
