Många klienter har ställt mig frågan om vad som skiljer en advokat från en jurist. Egentligen är svaret väldigt enkelt, men för den delen inte lättbegripligt. Vem som helst får kalla sig jurist, men endast en medlem i Advokatsamfundet får använda titeln advokat.
Yrkestiteln advokat är en skyddad titel. Det är enligt 8 kapitlet 10 § rättegångsbalken brottsligt att utan behörighet kalla sig för advokat. Den som gör det kan dömas till böter. Straffskyddet för advokattiteln har motiverats med advokatyrkets centrala betydelse för rättegångsväsendet och för det förtroende som bör kunna sättas till advokattiteln i många för samhällslivet viktiga förhållanden.
För att kunna antas som medlem i Advokatsamfundet ska man först ha genomgått en juridisk utbildning och tagit en juristexamen, vilket innebär fyra och ett halvt års studier. Därefter skall man ha praktisk erfarenhet av juridisk kvalificerad verksamhet under en period om minst tre år. Juristen ska ha genomgått utbildning i bl a advokatetik (tre olika delkurser på vardera tre dagar) och examinerats.
När ovannämnda villkor är uppfyllda kan man söka sig till Advokatsamfundet och begära inträde. För att detta ska beviljas måste man visa sin lämplighet, vara redbar och i övrigt anses lämpad för advokatverksamhet.
I realiteten innebär detta att man ska visa sin lämplighet genom att de advokater och domstolar som man haft kontakt med under sin verksamhetstid som jurist skall uttala sig om ens arbete samt om de ställer sig positivt eller negativt till juristens ansökan. Detta gäller även motpartsombud.
Juristen ska redovisa sin ekonomi, inte var ställd under en förvaltare eller ha en god man. Inte ha näringsförbud eller vara försatt i konkurs. Juristen ska inte heller vara dömd för något brott.
Därefter ska ansökan godkännas eller avslås av Advokatsamfundets lokala avdelning. Det finns sex lokala avdelningar samt en utlandsavdelning. När beslut fattats genom styrelsemöte i den lokala avdelningen ska deras beslut lämnas vidare till Advokatsamfundet i Stockholm som genom ett styrelsemöte i huvudstyrelsen ska fatta beslut om huruvida juristen ska beviljas inträde i samfundet eller inte.
Om man väl antagits och har rätten att kalla sig advokat har juristen en skyldighet att följa Advokatsamfundets etiska regler och de regler som ställs genom Rättegångsbalken, samt Advokatsamfundets bokföringsreglemente. Advokatsamfundets verksamhet är bl a reglerad i rättegångsbalken och samfundets stadgar fastställs av regeringen. De grundläggande etiska reglerna för advokater i Sverige finns i Advokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed och i kommentaren till de vägledande reglerna. Regler om advokaters yrkesplikter finns också i samfundets stadgar. Advokatsamfundets disciplinnämnd klargör ramarna för god advokatsed genom sina avgöranden. Dessutom lämnar samfundets styrelse ibland vägledande uttalanden i aktuella etiska frågor.
Den som bryter mot eller inte följer Advokatsamfundets etiska regler kan anmälas till samfundets disciplinnämnd. Advokatsamfundets disciplinnämnd prövar de anmälningar mot advokater som kommer in. Om disciplinnämnden anser att en advokat brutit mot god advokatsed kan nämnden besluta att tilldela advokaten en disciplinär påföljd. Påföljderna är erinran (det lindrigaste), varning (som kan kombineras med en straffavgift om högst 50 000 kronor) och i de allvarligaste fallen uteslutning. Justitiekanslern, som utövar tillsyn över Advokatsamfundet, kan i vissa fall begära om- eller överprövning av beslut av nämnden. En advokat som uteslutits ur samfundet kan överklaga beslutet till Högsta domstolen.
En jurist, som inte är advokat, har ingen skyldighet att iaktta advokatsamfundets etiska regler och kan därför inte ställas till ansvar i samfundets disciplinnämnd. Däremot har biträdande jurister som är verksamma på en advokatbyrå samma skyldighet som en advokat. Detsamma gäller övrig personal, t ex administrativ personal, vid en advokatbyrå.
Det är bara en advokat som, förutom i undantagsfall, kan förordnas som offentlig försvarare. I övrigt kan en jurist och en advokat arbeta med samma typer av uppdrag. En biträdande jurist på en advokatbyrå står under advokatens ansvar vilket innebär att advokaten har att utöva tillsyn över juristen. Principalen (advokaten) bär ansvaret inför Advokatsamfundet om den biträdande juristen inte iakttar god advokatsed.
Jag antogs som ledamot i Advokatsamfund den 28 augusti 2015, detta innebär att jag har uppnått en viss kvalitetsstämpel på mitt hittills nedlagda arbete. De motpartsombud och de domstolar jag har haft kontakt med har inte givit mig någon kritik på det arbete som jag uppvisat för dem. Men jag tycker att visa delar i processen, framförallt att motpartsombud skall yttra sig över juristens kompetens, är ett förlegat system. Juristen kan till viss del vara i en beroende ställning till motpartsombudet eftersom denna skall yttra sig över juristen. Om jag fick möjlighet att reformera systemet skulle yttranden från domstolen samt åklagare vara de enda ut av relevans. Dessutom borde juristens juridiska kompetens kvalitetssäkras genom ett omfattande prov som sträcker sig över juridikens olika rättsområden, framförallt inom processrätt.