Inte sällan händer det att man som jurist möter klienter som inte talar det svenska språket. Behovet av en kompetent och kunnig tolk blir då en avgörande faktor för möjligheten till kommunikation mellan klienten och det rättsliga biträdet. Utan en tolk hade denna kommunikation aldrig kunnat ha ägt rum.
Den kompetens och skickligheter som en viss tolk besitter i sitt eget och i det svenska språket kan ha en avgörande betydelse för en person som befinner sig rättslig process. Tillgången av kontakttolkar i olika språk varierar liksom kvalitén i deras arbete.
En tolks uppgift är agera som en språklig länk mellan två parter och det är detta som utgör den fundamentala grunden för en tolks uppdrag, dvs att exakt översätta det som sägs. En tolk skall inte tillägga, förklara eller lämna egna synpunkter eller svar på en viss fråga som ställs, utan skall endast översätta exakt det som sägs.
Min erfarenhet är att kvalitén på tolkar som används i olika myndighetssammanhang varierar väldigt mycket. En del tolkar utför sitt arbete exemplariskt och uppvisar en hög kvalité i sitt arbete. Ofta är dessa tolkar auktoriserade tolkar eller rättstolkar och har genomgått långa utbildningar och examinationer för att erhålla yrkestiteln, från Kammarkollegiet i Stockholm. Det händer dock, inte allt för sällan, att tolkar som inte genomgått erforderlig utbildning förordnas i rättsliga sammanhang, där deras språkkunskaper och tolkförmåga spelar en ytterst avgörande roll i kommunikationen mellan de olika parterna. Många har hävdat att förordnandet av icke rättstolkar är till men för den rättssäkerhet som vi jurister är fostrade att värna om.
Noggrannhet och precision är något som ska genomsyrar alla rättsliga processer i vårt land. Den som förordnats som biträde måste iaktta de höga noggrannhetskrav som råder för att upprätthålla en god kvalité i de rättsliga processerna. Det händer ofta att åklagaren får justera sina gärningsbeskrivningar under rättegångens process för att den exakt ska stämma överens med det verkliga händelseförlopp som ägt rum och som den misstänkte skall ställas till svars för. Ibland och ofta kan dessa justeringar ses som petitesser i sammanhanget. Ett slag med knuten hand kan justeras till ett slag med en halvöppen hand, mängd av narkotika justeras från 1,20 gram till 1,15 gram osv. Men noggrannhet och precision ska löpa som en röd tråd och ska utgöra en stor del av den rättssäkerhet som skall garanteras alla de som kommer i kontakt med vårt rättssamhälle.
Att det finns rättsregler att tillgå för att garantera rätten till en rättvis rättegång ter sig som en självklarhet i ett modernt rättssamhälle. Förutsägbarhet och rätten till en muntlig förhandling är också rättigheter som ter sig som självklara.
Anta då att du är garanterad rätten till en rättvis rättegång enligt konstens alla regler, samtidig som rätten förordnar en tolk som inte tolkar exakt det du säger eller det som sägs vid en huvudförhandling eller vid en asylutredning. Har du då fått din rätt till en rättvis rättegång bevakad. Har inte rättssäkerheten helt satts ur spel?
Självklart är det så att rättssäkerheten och rätten till en rättvis rättegång inte är uppfylld när en tolk som inte är tillräckligt kompetent förordas i ett ärende. Erfarenhet visa att det är möjligt och vanligt att tolkar, som inte behärskar det språk de tolkar i på en nivå som motsvarar en rättstolk, ändå förordnas i rättsliga sammanhang. Problemet belystes år 2008 av Eva Wendel Rosberg, chef för tingsrätten i Malmö. Därefter har domstolen inte flaggat för problemet.
Detta innebär dock inte att problemet har försvunnit. Så sent som den 7 mars 2012 uttalade sig rättstolken Hussam Alkublawi, i Sydsvenskan, om den bristande rättssäkerheten inom domstolsväsendet p g a att undermåliga tolkar förordnades i rättsliga sammanhang.
Att ignorera tokarnas bristande kompetens gör att domstolen kontinuerligt negligerar den bristande rättssäkerheten som de facto råder. De svenska domstolarna, som förordnar icke kompetenta tolkar för sitt uppdrag, underminerar den ”heliga rätten” till en rättvis rättegång som är en grundläggande minimirättighet enligt Europakonventionen artikel 6.
Av artikel 6 stycket 3 punkten e framgår att en tolk ska förordnas för den som inte talar eller förstår det språk som domstolen begagnar. Att förordna en tolk som inte besitter den kompetens som man kan begära leder till att syftet, med att en tolk förmedlas i enlighet med artikel 6, helt urholkas.
Slutsatsen blir således att det inte råder någon rättssäkerhet i mål där tolkar som inte är rättstolkar förordnas och att rätten till en rättvis rättegång i enlighet med Europakonventionen kränks.
Författare Jur kand Canela Skyfacos