Myndigheters inkonsekventa förhållningssätt till bevisvärde

Ska det få finnas skillnader i hur ett bevisvärde bedöms beroende på om det är ett juridiskt ombud som åberopar det eller en myndighet?

Asylsökanden kommer många gånger från mer eller mindre okända provinser från länder som har andra kulturer och annorlunda sociala normer mot vad vi är vana vid i Sverige. Därför kan det behövas ganska omfattande research för att kunna finna stöd för en asylsökandens utsagor. Det är långt ifrån säkert att det räcker med att leta i källmaterial från Migrationsverkets LIFOs dokument, utan dessa dokument kan av naturliga orsaker omöjligt rymma upplysningar om alla förhållanden i alla tänkbara provinser i världen. Ofta är dokumenten också ett eller ett par år gamla vilket gör att de inte alltid är så tillförlitliga.

För att den asylsökanden ska få tillgång till en rättvis prövning av sitt ärende, är det därför av avgörande vikt att det juridiska ombudet tar sig tid att söka upp aktuell bevisning för den asylsökandens berättelse. Det är alltså inte tillräckligt att använda det begränsade material som ett LIFOs dokument innehåller, utan man måste titt och tätt vända sig till nyhetsbyråer och frivilligorganisationer på nätet som ofta har befunnit sig direkt på plats i den provins där den asylsökanden kommer ifrån och därför besitter uppdaterad information från det berörda stället.

Tyvärr är det så att detta material nästan alltid bedöms som varande av ”ringa bevisvärde” enligt Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Detta resulterar i att dessa myndigheter väljer att bortse från det åberopade material och i stället uteslutande går på den otillräckliga informationen man finner i LIFOs dokumenten. Det leder i sin tur till att myndigheten inte finner stöd för den asylsökandens berättelse. Detta för att man helt enkelt inte litar på berättelsen, trots att det juridiska ombudet har kunnat hitta aktuell och dagsfärsk dokumentation som ger stöd åt de skäl som anges för att den asylsökanden är i behov av internationellt stöd.

Är det då rimligt att samma myndighet som bedömer material från internet som varande av ”ringa bevismaterial” i andra fall själva använder utskrift hämtade direkt från t ex Wikipedia som bevis mot en asylsökandens skäl? Kan det anses utgöra ett källkritiskt förhållningssätt?

För mig framstår det som varande oseriöst att dokumentation från t ex Al Jazeera eller BBC inte räknas som trovärdigt bevismaterial, medan samma myndighet kan utvisa en asylsökande grundat på åberopande av”bevismaterial” hämtat från Wikipedia eller i bästa fall den bristfälliga LIFOs dokumentationen. Som alla vet är Wikipedia en sida där vem som helst kan publicera material rörande nästan vad som helst. LIFOs dokumentationen är en sammanställning som tillhandahålls av Migrationsverket, vilket inte gör dokumentationen till en oberoende källa då det finns risk att viktig och ibland livsavgörande nyanser inte framkommer i dokumentationen. Det kan till exempel röra sig om de verkliga förhållandena för statslösa palestinier i Mellanöstern eller verkligt myndighetsskydd för personer som riskerar drabbas av hedersrelaterat våld.

Vad jag efterlyser från myndigheternas sida är ett konsekvent sätt att bedöma det bevismaterial som åberopas, vare sig om det kommer från myndigheten själv eller från ett juridiskt ombud.

Helene Nilsson Paralegalpraktikant