Från och med den 1 januari 2024 kommer ordningsvakter att få utökade befogenheter. Detta beslutades av Riksdagen den 7 juni 2023. Dagens lag om ordningsvakter kom till för över 40 år sedan och Regeringen ansåg att den behövde moderniseras och anpassas till dagens verklighet.
Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa.
När Regeringen presenterar förslaget till lagändringen sade man att ”Polismyndigheten har huvudansvaret för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället. Ordningsvakter utgör ett viktigt komplement till myndighetens arbete.
Polismyndigheten har huvudansvaret för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället. Ordningsvakter utgör ett viktigt komplement till myndighetens arbete. Regelverket för ordningsvakter behöver anpassas till dagens förhållanden. Regeringen föreslår därför en ny lag om ordningsvakter som skapar förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter.”
När lagen röstats igenom sade Regeringen att ”Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter.
Ordningsvakter är anställda i privata bolag, men de ges nu långtgående befogenheter att, liksom poliser, bedriva myndighetsutövning mot enskilda.
Det är väldigt stor skillnad på poliser och ordningsvakter både vad gäller antagningskrav och utbildning.
Grundutbildningen för en ordningsvakt är 80 timmar (2 veckor). Efter godkänd grundutbildning får man ett ordningsvaktsförordnande som gäller i 3 år. För att få förlängt förordande krävs att man genomgår 20 timmars fortbildning (3 dagar). Efter genomgången utbildning får du ett förlängt förordnande på 3 år.
Visserligen har Regering beslutat att utbildningen, efter den 1 januari 2024, ska utökas från dagens minst 60 timmar till minst 160 timmar (1 månad). Men räcker det? Dessutom gäller det bara ordningsvakter som utbildas efter 1 januari 2024, inte för den som i dag har förordnande som ordningsvakt.
För att bli polis genomgår man en grundutbildning som består av fyra terminer heltidsstudier på polisprogrammet och sex månaders betald aspirantutbildning. Man kan gå utbildningen på två olika sätt, på plats på campus eller på distans. Båda varianterna innebär heltidsstudier och ger samma kompetens. Efter avslutad och godkänd utbildning har man behörighet att söka anställning som polis.
När lagförslaget var ute på remiss var det några remissinstanser som efterfrågade ytterligare analys av förslagens innebörd:
Fastighetsägarna efterfrågade en konsekvensbeskrivning av hur den allmänna ordningen, säkerheten och arbetsmiljön påverkas genom att transporten av omhändertagna överlämnas till en privat aktör i samhället att utföra.
Bodens kommun ansåg att konsekvensanalysen behöver kompletteras med de ekonomiska konsekvenser som förslagen får för kommunerna.
Regelrådet ansåg att utredningens redovisning av förslagets påverkan på företagens verksamhet är bristfällig.
Uppsala universitet framhöll att omständigheten att andra aktörer än polisen förväntas betala för att det finns uniformerad personal med större befogenheter än allmänheten borde ha beskrivits och utretts noggrannare och att det saknas resonemang om vad nyordningen medför i ett större samhälleligt sammanhang.
JO (Justitieombudsmannen) efterfrågade resonemang om hur förslagen kan tänkas påverka myndighetens utövande av tillsyn över ordningsvakternas myndighetsutövning.
Civil Rights Defenders ansåg att konsekvensanalysen inte omfattar de åtaganden som Sverige har när det gäller individens fri- och rättigheter.
Amnesty ansåg att utvecklingen av en ordningshållning som får fler polisiära befogenheter, men som bedrivs i privat regi, får stora effekter för enskilda.
Barnombudsmannen efterfrågade en tydligare analys av hur barns rättigheter enligt barnkonventionen beaktas och hur förslagen påverkar dessa rättigheter.
Personer som omhändertagits av ordningsvakter, kan bli det på korrekta grunder, eller inte. Vad innebär det då att ge ordningsvakter, med mycket kort utbildning, utökade befogenheter? Enligt nättidningen ”Blåljus – nättidningen som belyser polisernas vardag” är det faktiskt ett sätt att inkräkta på allas fri- och rättigheter, på ett sätt som inte känns rättssäkert.
Jag kan verkligen instämma i det. Att inkräkta på människors fri- och rättigheter är inte någon lek. Det är allvar och det kan bli allvarligt. De krävs också att de som ges rätten till våldsmonopol och att frihetsberöva enskilda har tillräcklig utbildning och kompetens för det.
Blåljus menar att en lagändring tar lägre tid än att se till att poliser inte lämnar yrket, eller kommer tillbaka till polisyrket och att det handlar om en rimlig lönesättning av Sveriges poliskår, innebärande ett rejält polislönelyft.
Inte heller detta är det svårt att instämma i. Vi har en polisbrist i Sverige. Vi har en flykt från myndigheten. Man borde utreda och se över varför det är så. Varför kan man inte fylla utbildningsplatserna med tillräcklig och rätt kompetens? Varför kan man inte behålla sin personal? Varför söker sig poliser till andra typer av arbeten?
I maj 2021 svarade Polisförbundet på förslaget som då lades fram. Förbundet var starkt kritiskt till att polisbristen lett fram till att ordningsvakter allt oftare används som substitut för poliser.
– ”Ordningsvakter ska inte bara i teorin utan också i praktiken vara ett komplement till poliser, inte ett substitut. För att komma dit behöver staten återta sitt fulla ansvar genom fortsatta satsningar för att råda bot på polisbristen,” sade dåvarande Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
Detta var Polisförbundets synpunkter på lagförslaget när det var ute på remiss:
- Ordningsvakter som jobbar i så kallade paragraf tre-områden behöver ännu mer utbildning än vad utredningen föreslår.
- Ovanpå det krävs ytterligare utbildning för de ordningsvakter som föreslås få vissa utökade befogenheter, exempelvis i form av transporter.
- Innan en eventuellt utökad befogenhet i form av transporter går från lagtext till praktisk verksamhet krävs gedigna konsekvensanalyser med fokus på säkerhet och rättssäkerhet.
- Ordningsvakter som verkar enligt lagens paragraf tre behöver även i fortsättningen kontrolleras mot Säkerhetspolisens uppgiftssamlingar.
Det är därför förvånande att, nu när lagförslaget är antaget i Riksdagen, kritik mot den nya lagstiftningen från polisfacket uteblivit.
Jag tycker att det är en farlig och olycklig utveckling att utöka ordningsvakternas befogenheter och att lämna över polisiära uppgifter till privata aktörer. Ordningsvakter är utmärkta att använda vid bevakningsuppdrag eller att hålla ordning vid olika evenemang. Men att ge dem utökade befogenheter som åligger polisen är inte det som var tanken när reglerna om ordningsvakter infördes.
Det statliga våldsmonopolet som ligger på polisen, läggs nu allt mer över till privata objekt. Men ordningsvakter ska och bör inte ersätta poliser. Med dessa utökade befogenheter riskerar vi att vi hamnar där, dvs att privata aktörer utför uppgifter och får tillgång till våldsmonopol som åligger polisen.
Som advokat ser jag en farlig utveckling och att mina nuvarande och kommande klienter, och andra enskilda, kan bli utsatta för godtyckliga frihetsberövande av ordningsvakter med mycket begränsad utbildning och begränsad förmåga att bedöma om ett frihetsberövande är rimligt eller ej.
– Advokat Ewa Wressmark
